Ekeloifiana
- en selektiv Gunnar Ekelöf bibliografi under konstruktionAsteropherus, Magnus Olai (1600-tals forfatter)
Ekelöf, Johan Gerhard (fader)
Ljunggren, Reinhold (måler)
Mortensen, Anders (2000). Fashination och motvilja" Ekelöfs förhållande till Almqvist. Tradition och originalitet hos Gunnar Ekelöf. Symposion, s. 255-305
Jette Lundbo Levy (1998). Om ting der går i stykker. Ekelöf og Andersen. Edda, hæfte 3, s. 259-268
Lindqvist, Sigvard (1992). "Böljebleck" eller "korrugerad plåt" : kan man lita på Ekelöf - som lyriktolkare? Horisont, nr. 4, s. 54-56
ASTEROPHERUS, MAGNUS OLAI (1600-tals forfatter)
Edfelt, Johannes (1968). Asteropherus – Ekelöf. SLT, 3, s. 12
Bergsten, Gunilla (1965). Abraxas. Gunnar Ekelöf: Absentia Animi. Svenska Diktanalyser. M. Vom Platen ed. Prisma/FIBs lyrikklub
Sommar, Carl Olov (1995). Gunnar Ekelöf och Bellmans strömming. Strindberg, Ekelöf och andra. Bokvännerna, Stockholm, s. 83-99
EKELÖF, JOHAN GERHARD, Lövnäs (barndomshjem)
Ekner, Raidar (1968). Det mörknar över vägen. SLT, 3, s. 3-11
Espmark, Kjell (1959). Ekelöf och T.S. Eliot. BLM, nr. 8, s. 683-689
Mortensen, Anders (2000). "Jag skall överleva denna kuf". Om T. S. Eliots betydelse för Ekelöf. Tradition och originalitet hos Gunnar Ekelöf. Symposion, s. 343-393
Westerström, Jenny (2006). Bohemen och avantgardisten: Ferlin och Gunnar Ekelöf. Klara var inte Paris. Carlsson, Stockholm, s. 524-536
Cecilia Sjöholm (1996). Ekelöf, surrealismen och Freud. Föreställningar om det omedvetna. Symposium, s. 119-140
Pålson, Mathias (2001). Synspunkter på Gunnar Ekelöf som prosaöversättare : Falskmyntarna i översättningskritisk belysning. Aspekter av litterär översättning. Växjö University press, s. 82-101
Bergsten, Gunilla (1964). Abraxas. Ett motiv hos Herman Hesse och Gunnar Ekelöf. Samlaren, s. 5-18
Retsö, Jan (1997) Ordet ”Henne” är mitt mål. Gunnar Ekelöf och Ibn al-Arabi. Dragomanen. 1, 1996/1997, s. 46-82
Landgren, Bengt (1969). Jungfrun, döden och drömmarna. En studie i Ekelöf’s Diwantrilogi. Samlaren; 90, s. 52-110
Olsson, Anders (1986). Gunnar’s Gustspells. Om Ekelöf och Joyce, i Joyce i Sverige, red. Tommy Olofsson, Stockholm, s. 178-188
Michl, Josef (1970). Gunnar Ekelöf og Franz Kafka. Svensk Litteraturtidskrift, nr. 1, s. 22-24
Ekner, Raidar (1967). Herren Någonting Annat. Drömmen om Indien hos Gunnar Ekelöf. Ord och bild 7, s. 534-543
Edfelt, Johannes (1976). Kring Ekelöf-dikten Det finns någonting som ingenstans passar. Svensk Litteraturtidskrift 39, 4, s. 3-4
LJUNGGREN, REINHOLD (maler)
Delblanc, Sven (1982). Att stanna vid en gräns. Artes, 8, 1, s. 107-117
LORRAIN, CLAUDE (maler)
Ekner, Raidar (1968). Det mörknar över vägen. SLT, 3
Wigforss, Britta (1963). Ekelöf vid horisonten. BLM, 32, 3, pp. 193-201
Franzén, Carin (1996). Med blicken på Eurydike : Om det nagativas makt hos Mallarmé och Ekelöf. Edda, h. 3, s. 256-269
Espmark, Kjell (1977). Gunnar Ekelöf vid den utplånade dörren. Själen i bild : En huvudlinje i modern svensk poesi. Stockholm 1977, s. 136-152
Cecilia Sjöholm (1996). Ekelöf och Malarmé. Föreställningar om det omedvetna. Symposium, s. 158-162
MALMBERG, BERTIL og HJALMAR GULLBERG
Algulin, Ingemar (1969). Tradition och modernism. Akad. avh., Stockholm 1969.
MANCADAN (maler)
Sjöberg, Leif (1967). A Note on Poems by Ekelöf. Scandinavian Studies, 39, 2, pp. 147-152
Bergsten, Staffan (1971). Saknadens spegling: Ekelöf och Martinson. Jaget och världen. Uppsala, s. 90-96
Fyhr, Lars og Gunnar D. Hansson (1984). Kritikern, introduktören, översättaren. Ord & bild, nr. 3, s. 24-32
Segergren, Göran (1999). Evigt ung rabell. Folket i Bild, nr. 6
PALM, GÖRAN & BISKOP TEGNÉR
Eriksson, Leif (1990). Göran Palm, biskop Tegnér och det Ekelöfska sjuttonhundratalsidealet. Poesi och vetande, s. 262-273
Lindvall, Lars (1970). Fernando Pessoas Havsode och Ekelöfs Samothrake. Svensk Litteraturtidskrift, nr. 1, s. 3-31
Lillqvist, Holer (1984) Hybris och skam. En problemkomplex hos Ekelöf, Södergran och Rimbaud. Historiska och litteraturhistoriska studier, 67. Helsingfors, s. 245-287
Mortensen, Anders (2000). Ekelöfs brotning med Rimbaud. Tradition och originalitet hos Gunnar Ekelöf. Symposion, s. 306-342
Kullberg, Christina (2005). Rimbauds nej : Gunnar Ekelöf och Rimbaud. Res publica, nr. 66, s. 62-70
Utas, Bo (2008). Persisk poesi, Jalal ud-din Rumi och Gunnar Ekelöf. Kärleken begär att detta tal skall fram, Molin & Sorgenfrei, s.37-51
Gustavsson, Bo (2008). Att förvalta Rumis nyckel. Kärleken begär att detta tal skall fram, Molin & Sorgenfrei, s.52-68
Landgren, Bengt (1971). Den osynliga stjärnan. Lyrik i tid och otid. Lund, s. 218-225
Cecilia Sjöholm (1996). Ekelöf och Stagnelius. Föreställningar om det omedvetna. Symposium, s. 190-198
Sommar, Carl Olov (1995). Ekelöf och Strindberg. Strindberg, Ekelöf och andra. Bokvännerna, Stockholm, s. 66-82
Lillqvist, Holer (1984). Hybris och skam. Historiska och litteraturhistoriska studier, 67., s. 245-287
Witt-Brattström, Ebba (1991). Gunnar + Edith = sant. Poesi och vetenskap. Festskrift för Kjell Espmark. Urpu-Liisa Karahka och Anders Olsson, Stockholm; Ur könets mörker, Stockholm 1993
Hedén, Anne [1991]. Edith, Gunnars stjärna. [?]
Alström, Bo och Astrid Linder (2011). Gunnar Ekelöf och Evert Taube : En brevbetraktelse. Gunnar Ekelöf-sällskapet, Sigtuna, 59 s.
Svensson, Georg (1980). Evert Taube och Gunnar Ekelöf. Evert Taube-sällskapet Årsskrift 1980, s. 36-54
Ekelöf om Taube/Taube om Ekelöf
Billger, Andes (1968). Gunnar Ekelöf. En julinatt. Tjugotvå diktanalyser, red Gunnar Hansson. Bokförlaget prisma, Stockholm, s. 112-120