Marsch

Gunnar Ekelöf i Sveriges radio 1963; (2000). Gunnar Ekelöf-sällskapet cd2, [31], 2:11

 

 

”- Im Winde Klirren die Fahnen.”

Jag har förlorat förmågan av likgiltighet

som är förmågan av lycka – kanske ...

Societet polis diplom diplomat etappesvin!

Och det möjligas konst existerar inte!

O fantastiska likgiltighet utanför!

O likgiltiga fantasteri utanför!

med alla dena banala eller extravagante fanor och

                                              fasaner

där utanför i vinden. Utanför.
Bröderna har längesen farit vilse i gaskammaren.

Nu släpar Movitz sin sista sjukdom genom slavlägren

och jag går omkring med våra sanningrs sönderslagna

                                              ansikte

i friheten i jämlikheten utanför.

O fantastiske likgiltighet utanför!

O likgiltiga fantasteri utanför!

med alla dina sönderskjutna fasor och fasader

vår smutstvätt flaggande på halv stång utanför!

En gång skrek jag för mig själv: Jag vill inte dö!

Jag vill inte dö! Och jag kan inte leva! Men det var

                                              längesen.

Nu har jag hunnit fat mitt ord och kan slå det

                                              tillbaka:

Jag vill dö. Alltså kan jag leva. Utanför.

Gunnar Ekelöf. Om hösten. Bonniers 1951, s.