Tag och skriv
Ur Gunnar Ekelöf
i Sveriges radio 1951; (2000). Gunnar Ekelöf-sällskapet CD, [14];
Gunnar Ekelöf läser Tag och skriv; (1956).
Bonniers författarskivor 7', 33 rpm;
Gunnar Ekelöf
läser dikter; (1999). Gunnar Ekelöf-sällskapet CD, [02]
4
Den skönhet jag hittills har sökt var trampolinens gungning.
Den klokhet jag hittills har trott var hopparens feghet.
Men den som väntar försoning, han är en oförsonad.
Den som vill frälsning, han är redan fördömd.
Fönekelse? Nej, den djupaste tro,
den som kan vinnas först när man ingenting tror,
den som kan ägas först när man vet:
Jag ljuger inte, det ljuger inte i mig
och sanningen är mig fjärran (jag är mig fjärran).
Jag överger mig
så som den sista råtten ett sjunkande skepp,
ett brinnande vrak av vilket djupet får sitt när höjden fått
sitt,
(du är vägd på en båg och befunnen dels lätt, dels tung),
en skeppsbruten som driver på det mörka gestaltskiftande,
attraherad och bestrålad av den hemlighetsfulla kampens
stjärna,
hon som osedd är mäktigare än sol och måne,
hon som på en gång är enkel och dubbel, dunkel och ljus,
på en gång! Inte i tur och ordning.
Liv är kontrasternas möte,
liv är ingendera parten.
Liv är varken dag eller natt
men gryning och skymning.
Liv är varken ett ont eller ett gott,
det är mälden mellen stenarna.
Liv är inte drakens och riddarens kamp,
det är jungfrun.
Och ingen skall komma till mig med drakens hunger och
Ondska,
Och ingen skall komma till mig med riddarens ädelmod,
Fast sagorna ljuger så skönt!
Och ingen skall komma till mig med jungfruns förtröstan
och hopp,
ty kampen varar för evigt
och den som skall sätta livet till
är inte draken
och inte riddaren
men alltid jungfrun.
Gunnar Ekelöf.
Färgesång. Bonniers 1941, s.
